Ronnie Peterson utställning i Örebro

Under perioden Juni September har Länsmuseet i Örebro haft en utställning tillägnad Ronnie Peterson. Att det blev just i år har förstås att göra med att det i år är 25 år sedan han avled av skadorna från den ödesdigra kraschen på Monza, i starten av Italiens Grand Prix. För er som missat utställningen finns här iallafall några bilder av vad som visades upp. Mitt intryck var att man lyckats mycket bra med att samla ihop ett digert bildmaterial och föremål som gav en bra bild av Ronnie som person och av materielet som var aktuellt i slutet av 70-talet. Imponerande att arrangören också lyckats få dit både en March-Ford DFV F1 och inte minst den Lotus 72 som kördes av Ronnie innan olyckan. Bilen har enligt uppgift inte rörts sedan sista gången han klev ur den och det såg verkligen så ut också om man tittade närmare på skicket. Det kliade kraftigt i renoveringsfingrarna samtidigt som det också finns ett värde i att bilen är intakt.

Det var en imponerande samlig pokaler som visades upp, men ändå bara en bråkdel av alla han vann. Intressant att läsa namnen på vissa av pokalerna, det var verkligen internationell racinghistoria som visades upp.

Nästan lite overkligt att i verkligheten på nära håll se saker man bara sett på bilder i så många år och i så många sammanhang.

För att ge en bild av hur det hela började, fanns faktiskt den gamla 'traktorn' med på utställningen. Det var det åkdon Bengt Pettersson skruvade ihop åt Ronnie som mycket ung. Nästa stora steg var förstås en Robardie-kart. Från folk som var med har jag fått höra att kartchassiena var byggda av krommolybden rör som Bengt köpte på en skrotfirma, som hade kontrakt på att skrota flygplan som Flygvapnet hade kasserat. Starkt och bra på många sätt, men tydligen inte så lämpade för kartchassien som vibrerar högfrekvent med en tvåtaktare som varvar fullt. Blev mycket svetsande för att mota alla sprickor som bildades. Men fort gick dom.

Nästa milstolpe i karriären var F3 1000cc. Det fanns mer talang än pengar så att köpa en färdig konkurrenskraftig bil var inte aktuellt. Istället byggde pappa Bengt med hjälp av Svenne 'Bergvägg' en F3:a som var mycket lik en Brabham BT15. Som av en händelse passade BT15 karossen perfekt på Swebe:n som bilen fick heta. Bengt och Sven hade ju byggt bilar tidigare, både F3 500 och Formel Junior. Att bilarna heter Swebe och inte Svebe (kombinationen av Sven ovh Bengt) lär bero på att dom kom över ett parti kromade bokstäver. Men det fanns inga enkel-v men gott om dubbel-v. Skröna eller inte, så har det berättats iallafall.

Bilen har ju använts flitigt i Historisk racing tidigare och visst vore det kul att få se och höra den igen. Säga vad man vill men det är något speciellt med F3 1000...

Ett syltburkslock kan också bli racinghistoria!

Man tvingades inse att ska man hänga med så måste man ha de bästa grejorna. Och som bagare i Örebro har man lite begränsat med resurser jämfört med etablerade tillverkare på kontinenten. Så Sweben byttes mot en Tecno med Motori Nova byggd Ford 109E. Och nu började framgångarna komma även internationellt

Segern i Monacos F3 race blev språngbrädan till större utmaningar. Vinner man i Monaco inför alla stallchefer och finansiärer har man en rätt stark position inför framtiden.

Via F2 vidare i karriären till rätt nybildade March stallet. Nu var han grundligt etablerad i racingvärlden och resultaten kom också även om March:en inte var den mest givna vinnarbilen på F1 gridden.

Chansen kom också att få styrning i vinnarbil. Men då fanns det andra begränsningar. Colin Chapman säljer fler Lotusar i en liten stat som Maine i USA än i hela Sverige om han får den publicitet i USA som det ger att en amerikan vinner i F1. Så Ronnie fick sitta och se till att Mario Andretti fick komma först. Surt, men en bister verklighet.

Så här ser Lotusen ut idag, orörd sedan Ronnie klev ur den sista gången. Titta noga på bilderna och njut, samtidigt som det skulle vara riktigt kul att se och höra bilen på bana igen, renoverad till normalt racingskick från den tiden det begav sig.

Anders E
Racerhistoriska Klubben